never underestimate

sitter mest hemma och jobbar, har så gjort i i ett par, tre år – understundom sticker jag ut näsan, för att rasta eller motionera lapplurvet, köpa mat och nödvändigheter eller kanske gå på pub för en pint

nyss såsade jag i väg för att shoppa nya läsglasögon, lite kosttillskott, äppeljos, morötter, frimärke och lämna en gammal tonerkassett för återvinning

sneddar över höggakyrkans lilla park, går trappan ner till hornsbruksgatan, genom flocken av  parkbänksnötare – väl nere passerar jag hon, den jättetrasiga janis joplin-kopian, som nasalt och tjänstvilligt väser

–vaaa skaaaaru? skaaaru till sossijalbyrån? den ligger där...

är inte särskilt fåfäng, men för faaaaan, lindström, hundrastarjacka, snickarbyxor och näbbskor funkar inte i dagsljus – skärp dig!!

jaja, jag ska

– never underestimate
 the power of 

looking good