då vart det kväller

på engelska heter det daylight saving time, på svenska heter det trams

kan ingen avskaffa hybrisfenomenet "sommartid"?

snälla

rynkor är som muskler

hur i hela friden har det blivit sanning att det är bättre se ut som en fjortis än som en femtis?

ständigt bombardemang från alla håll med förträffligheter som ska "befria" mig från ålderstecken såsom rynkor och annat från helvetet sprunget – och samtidig befria min plånbok från en rejäl peng

jag har stretat på i dryga femtio år, upplevelser av alla slag syns mellan halsgrop och hårfäste – vattkoppor, kråksparkar av skratt och motljus, lodräta spår av bläng  (jo, sant) i pannan – glöm att jag tänker betala för att bli av med dem, jag vill inte bli av med dem

rynkor är som muskler, det ska synas att jag gjort nåt

– lappkäringen

ryck upp sig rekryterar'n

sitter i tyckmycketpanel, får mejl med jämna mellanrum där jag ombeds yttra mig kring diverse företeelser, produkter och liknande

har precis avslutat en tyckning om en reklamfilm, avsändare är ett bemanningsföretag – filmen lutar åt det humoristiska hållet, med kanske fem scener som visar diverse felrekryteringar genom tiderna – sen skulle jag berätta vad jag tyckte, och jag tycker:

"det är bra att någon äntligen vågar konstatera att kvinnor inte ingår i skaran felrekryterad arbetskraft"

och hade jag nåt att säga till avsändaren i största allmänhet? jodå:

"ryck upp sig rekryterar'n, vakna, det är 2011 – snart 2012"

tror det är risk för en eller annan felrekrytering i arbetslaget kring filmen i fråga – men det är ju bara vad lilla jag tror, och vem är väl jag, arma kvinna, att uttala mig?

tidevarv

Tid går inte att mäta, sägs det. Joho, det går det visst, hävdar jag. Det är helt och hållet en fråga om vilken enhet man väljer att mäta i.

tidevarv

Tid går för övrigt inte att spara, bara att använda väl. Om nu någon mot förmodan trodde något annat.

grädde + elvisp = smör

Istället för att tappa fart på grund smörbrist, gör vi eget, i stället för att lipa över hårt hemmagjort smör, gör vi mjuksmör – i lappkäringens kök.

Två eller tre ingredienser

• en halvliter helfet vispgrädde* (40%)
• en halv tesked salt
• eventuell rapsolja, ger mjuksmör

Fyra eller fem enkla handgrepp

1. grädde i rymlig bunke, vispas till den blir en klump (vätskan som bildas är bra degvätska)
2. tvätta smörklumpen i kallt vatten, gnugga den tills den inte släpper grumlig vätska längre, torka av lägg tillbaka i tömd, torr bunke
3. tillsätt salt, blanda noga
4. eventuellt tillsätta rapsolja, blanda noga
5. mörscha ner (mjuk)smöret i lämplig ask, förvara och använd som du är van

– smaklig!

*) Lappkäringen väljer helst lokalproducerad grädde, låter Arlas stå kvar på hyllan.

"...gärna manliga sökande."

Jodå, självklart sänder jag denna i ansökan.

"...har en jämställdhets- och mångfaldsplan och vi välkomnar sökande med olika bakgrunder. Då vi strävar efter en jämnare könsfördelning ser vi gärna manliga sökande."

kompetens – check
lapp – check
stake – check

Eller hur menas?

ta rygg, ta rätt rygg

årets sista, troligt årets sista, springtävling avklarad – 21 098 metrar genom Stockholms city i ett strålande septemberväder

precis som i verkliga livet gäller det att välja sitt sällskap och sina förebilder, sällskapet i det här fallet är femton tusen löpare med ambitionen att gå i mål – inte illa – och förebilderna är lätta att identifiera; farthållare med flaggor och ballonger som anger önskad sluttid

min rygg, i mål efter 21 098 meter, tid 2:08

i verkliga livet är det lite svårare att identifiera förebilder, lite svårare att veta på vem man ska ta rygg – mången självutnämnd ledare lurar i vassen, likt Lorelei lockande till i bästa fall en förbannat ståtlig långnäsa och i sämsta fall en rejäl omväg som lämnar dig barskrapad, bortkollrad och blåst

där har jag varit, tro mig

i livet fungerar det precis som i springet; sakta ner, samla kraft och hitta en ny rygg att hänga på, en som är vad den utger sig att vara – rak

och ge inte upp

kletig kalaskladdkaka

En kletig, kladdig kaka utan mjölk och mjöl som förgyller vilken dag som helst. Är det kalas eller lördag, toppa den med vaniljglass* eller vispgrädde* och färska hallon, vettja!

Receptet ska ge cirka femton bitar... Maximalt två, tror undertecknad proppmätt.

• 200 g chokladkaka, halvsöt med minst 42 % kakao
• 200 g smör
• 200 g socker
• 4 äggulor
• 4 äggvitor

Och gör så här:

1. värm ugnen till 175 grader
2.  kläm fast bakpapper i botten av en springform och smörj 
3. bryt sönder chokladkakan i bitar och smält den i vattenbad
4. smält smöret efter hand i den varma chokladen (ta sen bort från vattenbadet)
5. vispa äggulorna med hälften av sockret och rör ner i chokladsmeten
6. vispa äggvitorna till hårt skum och vispa sedan gradvis i resten av sockret
7. fortsätt vispa tills smeten blir styv och blank
8. vänd ner äggvitesmeten i chokladsmeten och blanda försiktigt
9. grädda i cirka 40–45 minuter eller tills en sticka känns torr

Kakan sväller upp i ugnen och kollapsar när den tas ut. Den blir lite knaprig på kanterna men kompakt och chokladkletig i mitten. När den kallnat är den bara ett par centimeter tjock.

– proppmätt

*) utmärkta mjölkfria alternativ till både glass och grädde finns

kanderade mandlar

karra, rent utav nyttiga karra, utan kemiska tillsatser och annat trams – ät tills du spricker – men var försiktig, det är hett som i hel...

ställ ugnen på 175 grader

ta det här

• 3 msk ljus sirap
• 1,5 msk socker
• 0,5 tsk salt
• 200 g hel sötmandel

och gör så här

1. socker, salt, sirap i stekpanna och låt koka ihop nån minut
2. häll mandlarna i sockerblandningen, rör om, låt bubbla nån minut
3. in med stekpannan i ugnen, 15 minuter
4. rör om i halvtid
5. tippa ut de färdiga mandlarna på ett bakplåtspapper, separera dem lite med gaffel

det bränner lätt, ibland är det klart på 10 minuter, men du känner på doften om det börjar brännas

smaskens!

när komm' je i mål, då?

Sissådär tio tusen personer, delat på sex startgrupper. Bredvid mig i startfållan står två rödklädda, relativt korta individer med viss rondör.

Utanför fållan står fem, sex personer som i sympati med kamraterna även dom har röda pjamasbyxor och röda långärmade tröjor med "Pite kommun" i vita bokstäver på ryggen. De icke löpande kamraterna är på det berömda lyset, lite högljudda och vääääldigt kramgoa. Jag ler stort.

En av öldrickarna frågar: – När när komm' je i mål då? Troligt med avsikten att styra upp möte efter springet. De två pjamasklädda kreuberna på min sida avspärrningen, tittar på varandra och en av dem drar upp ärmen för att kolla vad klockan är. Han ser på sin fulla kamrat och frågar så lakoniskt bara en nykter pitebo kan göra när kamraterna krökar och slipper springa en mil:

– Meenar du datum?

Mitt garv fick hela femte startgrupp att tystna. Jag skrattade så jag skrek. Lycka! Midnattsloppet i ett nötskal. Bättre än så kan inte  denna årliga tilldragelse beskrivas; mät din prestation i enheten datum, det är mycket, mycket roligare än timmar, minuter och sekunder.

Jag blir snart tjugo
Undertecknad sprang Midnattsloppet första gången 1993, och brukar berätta historien om de rödklädda norrlänningarna när jag lockar skeptikerna i min omgivning till deltagande. Hävdar att loppet är en stor sambakarneval, med utklädda tokspikar och en flertusenhövdad publik som lyfter oss deltagare de tio tusen metrarna från Zinken till Zinken.

Du behöver inte kunna springa, du kan gå. Det är inte alls för proffs, det är bara glada galna amatörer. Genom åren har jag tagit med mig många kamrater. Ungefär lika delar soffpotatisar, gångare, småjoggare, flitiga motionärer och löpare.

Nu är cirkusen av gigantiska mått. Och internationellt – Stockholm, Göteborg, Helsingfors. Mer populärt än nånsin är det, både att springa i allmänhet och att delta i motionslopp som detta. Mer och mer pretto blir det.

Det ska tränas backe, det ska tränas intervall, det ska specialtränas med mätmakapär och dyra gymmet. Väschtingpåkostade magasinet, filmsnuttar på fejjan och på Midnattsloppet predikande löpningens evangelium för de redan frälste.

Enligt min lagom ödmjuka mening är Midnattsloppet så oändligt mycket mer än så.

• svär löpareden
• sjung med för full hals, från start till mål
• hjälp dina medresenärer om nån sku snubbla
• persa inte
• garva hela vägen

Nästa år springer jag mitt tjugonde Midnattslopp på raken, tro mig. Och tar några Guinness efteråt, tro mig, tro mig.

rebelliskt - eller kanske inte

bläddrar slött i reklambladen som dunsat i hallgolvet på morronkvirren, gör en mental notering av varor jag ska shoppa till veckan

kommer till Den svenska matrebellen, familjetradition sen 1922, jag har hållit ögonen på denna svenska rebell under en period, och precis som vanligt... bara på förstasidan är fyra av sju varor importerade (och osten hänger på gärdsgår'n)

• högrev, färsk i bit, Holland
• smörgåsmat, storpack, Pärsons*
• fläskkotlett, färsk i bit, Spanien
• oxytterfilé, färsk i bit, Polen
• veteklämmor. Pågen
• mozzarella, Michelangelo (googlat, "del av Tine, Norway")
• nektariner, Italien

intifan är det särskilt rebelliskt eller svenskt



*) Pärsons: Våra produkter innehåller svenska köttråvaror med ett fåtal undantag. Det beror på att det i Sverige inte produceras tillräckliga volymer för att täcka vårt behov.

gå över ån efter vatten

Gå över ån efter vatten. – Att göra någonting på ett krångligare sätt än det behöver vara. Även som ordspråk; "Gå inte över ån efter vatten", "Gå inte över ån för att hämta vatten".*

Stockholms stad har den goda smaken att planera träd. Alla di sma famnas av gröna bevattningssäckar som hjälper dem att etablera sig och överleva. Kranvatten eller sjövatten? Stockholm, Europas miljöhuvudstad 2010.

Både staden och privata aktörer sprider skönhet och väldoft bland asfalt och betong genom ett antal vackra säsongsplanteringar. Alla ska vattnas. Kranvatten eller sjövatten? Både i offentlig och privat sektor finns fina, tidsenliga miljöplaner. Dokument som berättar vilka miljömål man har och hur de ska uppnås.

Praktiskt miljöarbete... inte!
Som här, vid en av båtklubbarna längs Årstaviken, en ung kvinna har dragit med en slangpirra gjord för ändamålet, hon står och vattnar. När jag framför min förhoppning om att det vattnas med sjövatten och inte med kranvatten, upplyser hon mig att inte fungerar med sjövattnet för det är bräckt. (döh?!)

"näe, det går inte, det är bräckt vatten"

...och här, vid Liljeholmskajen släpar två tjejer ut vattenkannor och hinkar från husen ända fram till kajkanten där blomlådorna står. Vattnar ni med sjövatten eller kranvatten, frågar jag den närmsta tjejen. Hon ser lite tveksam ut, jag ler så vänligt som bara jag kan när jag väntar på att nån ska falla i fällan, och
svarar: Kranvatten. Knaaaasigt, säger jag, pekar ner mot vattnet och flinar.

knaaasigt

På Långholmen finns kollinotter; frodiga odlingar, små stugor, doftande blommor. Vid en av kranarna står en skylt: Vi vattnar med sjövatten! Det finns hopp.



*) Wikipedia

det går lika bra med selleri

jag tycker verkligen det är pisstrist att all god dricka innehåller alkohol, vill gärna ha vuxendricka och inte vara utlämnad till läsk, kaffe och flaskvatten som fyllefritt alternativ

häll upp de här varianterna och du kan ta en tuting till frukost om så önskas, utan att vara alltför kreativ redan vid lunch

äntligen en torr cider värd namnet och jag kan svepa en liter utan att bli såsig i kolan, bra skit när man som jag jobbar hemifrån, sittande under mitt gula sommarparasoll på balkongen: Stowford Press

förälskelsen jag hittade och bunkrade förra sommaren, Lancers, en torr småbubblig rosé från Portugal, ett vinland som står högt på min favvolista – funkar till det mesta i matväg och som trivseldricka i solen

den lilla knallröda Sanbitter  – aperitif, bjuddricka på ett par isbitar och låstsascampari i drinken, massor av is och blanda med färskpressad apelsinjos, fruktsoda eller ginger ale (små ruskigt söta flaskor, som jag självklart serverar hemmakryddad snaps i)

brukar köpa nån alkoholfri variant då och då, rätt vad det är springer jag bevisligen på nåt som är lika bra som selleri

– skål, gutår