träningsdagbok - januari

senaste rundan överst (om uppmätt)
tempo efter dagsform
kilometer

jan
7,09
7,27 (sen 110430, 1416 kilometer)
7,11
8,48
8,6
7,02
8,3
7,38
7,27
8,68
7,6
6,97
8,58
7,36
7,39
7,31
8,51
7,09
6,93
10.3
10,1
7,45
12,5
7,6
8,82
10,6
7,12
7,31
7,28
7,96

2011
7,73
8,10
7,28
7,48
7,2
10,4
7,67
7,43
12,6
7,02
7,45
10,3
9,17
6,94
7,27
6,57
6,8
6,35
7,37
4,31
7,94
7,02
7,15
8,68
7,27
9
7,06
14,5
7,45
dec

nov
10,4
7,43

orkar inte skriva in mer

lingon och blåbär

köper du exotiska suuuperfruits och känner dig extra nyttig? luuuurad! kanske inte grundlurad, de importerade är säkert jättenyttiga men när jag bestämmer håller vi oss till våra prima inhemska superdunderbär

lingon – lättplockade, knallröda, vitaminrika (A, B1, B2, B2, C) och dessutom kalium, kalcium, magnesium, fosfor, kreatin och njuts som sylt, rårörda eller lingondricka – fast det visste du säkert redan

blåbär – vanligast, finns att hitta på nästan en femtedel av landets yta – men den amerikanska varianten har börjat dyka upp, både fryst och färskt, gigantiskt bär med vitt fruktkött – våra inhemska mogna blåbär har ett saftigt, mörkt vinrött fruktkött  och det är i detta djupblåa alla antioxidanter, alla nyttigheter finns och på dessa gör vi den berömda blåbärssoppan, sylt, kräm och en alkoholsvag spontanjäst dricka som kallas solvin i mina hemtrakter

läs – köpesbären i frysdisken må se inhemska ut men kommer allt mer sällan från våra skogar utan från bland annat Ukraina, Polen – läs på förpackningen, det som finns i överflöd här hemma behöver vi inte importera

och dessutom passar våra bär perfekt i våra magar

mer om fler superdunderbär kommer

– sussilull och sussilo

kundtjänst

i dag konstaterar jag, igen, att en mejlkorrespondens med vilken kundtjänst som helst ger för handen att INGEN handläggare läser den tidigare kommunikationen

1. när jag som vanligt inleder med en beskrivning som leder fram till min fråga, får ett svar som visar att handläggaren läst frågan men inte stycket innan, blir jag matt
2. skriver tillbaka och hänvisar till beskrivningen, får svar "vi kan inte lämna ut sådan information om du inte ställt frågan inloggad" eller "vilken browser har du?" och undrar om det är ett skämt
3. skriver igen och berättar att dessa frågorna är ickefrågor eftersom allt var i sin ordning i steg 1, får svar "vad kan jag hjälpa dig med" – blir så matt att jag behöver syrgas
4. mitt sista försök är alltid att kopiera min första text med vidhängande fråga och sända igen
5. börjar då processen om med ett standardsvar som visar att handläggaren inte läst min info, skriver jag "jag ger upp, avsluta ärendet, kontakta mig aldrig igen hur många frågor jag än ställer"

Hur gör du? Ids du ens försöka?

ett hål att fylla?

vandringsbild från www, sökt men ej funnit upphovsman

min kamrat påpekade att poängen inte var jättetydlig, så kan det vara – det visslande ljud som åsyftas är FREEEEEEE

blogger, google och statistiken

ofrivilligt könsbyte, läsare i delar av världen jag knappt visste fanns och ryska sajter som största trafikkällor till lappkäringens "ett steg i taget"

som en del av er känner till har jag ett perceptionshandikapp, jag kan hitta fel på allt (därav Korrfabriken) och efter ett halvårs bloggande har jag hittat intressanta "fakta" i blogger/googles statistikuppgifter  – däremot har jag ännu inte lyckats hitta en endaste liten kontaktuppgift så jag kan få reda ut underligheterna

könsbyte
du behöver inte vara korrfabriksdirektör för att upptäcka det påtvingade könsbytet – blogger/google skickar med artikelns kommentar när jag delar länken på fejjan

är välan inte kvinnlighetens blomma, men könstillhörigheten har jag koll på...

annat tok

• den mest läsa artikeln är rölleka – ett helt husapotek på rot, säger statistiken – det betvivlar jag
• de två sajterna som driver mest trafik, "länkade" sajter/urlar, till lappkaringen.blogspot.com är ryska – knappast
• de sökord, exempelvis bandvävning, som ska ha tagit folk till min sajt, finns fan inte ens i artiklarna
• lappkäringen har läsare i länder jag inte visste fanns – näppeligen
• samtidigt syns inte exempelvis australien i statistiken, där jag vet det finns läsare
• summan läsare överensstämmer inte alltid med de olika delarna

det får mig att undra om det är oordning på fler ställen i googles produkter

– halvnöjd nåjd

gå och handla

har precis gjort en repa till min livsmedelsbutik, den är ganska bra – trevlig personal och mandelpotatis från norrbotten i lösvikt, det skulle också jag ha om jag drev en butik men där slutar likheterna, tvärt

i min butik

• finns bara mat som inte innehåller en massa kemikalier, kanske blir lite glest med hel- och halvfabrikat men det kan jag leva med, och lever antagligen lite längre och friskare just därför
• finns varor efter säsong, odlade så nära som bara är möjligt – du kommer aldrig kunna välja mellan äpplen från södra halvklotet och äpplen från Sverige, eller köpa färska jordgubbar i januari
• är de frysta bären inte plockade i långtbortistan, utan är svenska, plockade av människor som fått rimlig ersättning
• är varor från andra delar av världen inköpta under respektive säsong, ofta rättvisemärkta och alltid miljösmart fraktade – jag gör inga affärer med storfinansen eller matindustrin
• kan du köpa kött, fisk och fågel som levt ett naturligt liv och slaktats på ett värdigt sätt
• behöver du inte gissa dig fram till vad det står på innehållsförteckningen, den finns på hyllkant, kort och koncis, med stora fina bokstäver
• kan du inte räkna med billig mat, billig mat är det dyraste som finns – på alla sätt – bra mat, producerad och hanterad med respekt, kostar pengar

i min butik är du helt sonika hänvisad till det jag valt att ta in, du skulle å andra sidan inte behöva bry dig om nåt mer – jag skulle ha gjort konsumentkontrollen åt dig, du behöver bara plocka varuvagnen full och betala i kassan vid utgången

– all makt till mig!

2011

sitter i Lappkäringens kök och summerar året, kikar lite lätt framåt och jag kommer att gasa på ordentligt i kväll, med två nyårslöften, inte bara ett som jag brukar
 
2011 visade att okunnighet understundom är gränslös, visade några människors sanna avsikter "smakar illa men gör gott"

2011 gav denna blogg, det optimala halvtidsjobbet, en handfull nya intressanta bekantskaper att utforska, några nya kunder i Korrfabriken, förnyad kontakt med släktingar, vänner och platser jag inte sett eller hört av på länge

2011 lämnar mig lika huslös som tidigare år, och precis lika frågande inför hur jag ska ta mig an införskaffandet, längtar fortfarande efter den optimala lilla ettan men beslutsam att vara mer tillfreds med nuvarande fjollträskboende

2011 erhöll jag ett diplom för delmål två, 6,3 mil, i lapland ultra, medalj i mitt nittonde midnattslopp, medalj i sthlm halvmaraton och insikten att jag måste ha lite mer styrketräning med mig in i nästa springsäsong

städar ut det gamla året under dagen, skriver upp sånt/såna jag inte vill ha med in i 2012 på ett papper och eldar upp det

får jag önska nåt för 2012, är det att producentkåren ska styra upp sina förpackningar så de blir lättare att återvinna – sluta blanda papp, plast och metall, läder, tyg och trä i en och samma förpackning – klåpare!!! och kanske att folk ska sluta gnälla på alla försämringar och nedmonteringen av välfärdssamhället, när det är en konsekvens av hur de själva röstat – klåpare!!!

mina nyårslöften? jo, det första har jag och goda vännen Karin H M avlagt i sissådär trettio år: jag ska aldrig gifta mig med richard chamberlain och det nya: jag ska skicka riktiga julkort till den närmsta kretsen nästa år – fått några stycken i år och det är alldeles, alldeles jättenajs

gott nytt år – och minns, du kan inte spara tid bara använda den väl

– eder alldeles lagom ödmjuka lappkäring

träningsdagbok – december

senaste rundan överst (om uppmätt)
tempo efter dagsform
kilometer

7,73
8,10
7,28
7,48
7,2
10,4
7,67
7,43
12,6
7,02
7,45
10,3
9,17
6,94
7,27
6,57
6,8
6,35
7,37
4,31
7,94
7,02
7,15
8,68
7,27
9
7,06
14,5
7,45
dec

nov
10,4
7,43

orkar inte skriva in mer...

rosmarin

det sägs att rosmarin trivs där kvinnor regerar – så här ser det ut i mitt fönster i decembers sista skälvande dagar

bortsett från det faktum att det är en alldeles utomordentlig krydda, löjligt god på exempelvis ugnsbakade rotsaker, är den fiffig i husapoteket

den sägs hjälpa mot huvudvärk, motar bakterier och svamp, stimulerar matsmältning, galla och lever, förbättrar cirkulationen, gör gott för hud och hår

ett enkelt sätt att njuta den aromatiska örten är att ta en deciliter grovt havssalt, dra av några nävar barr och mixa järnet – tvätta av dig, spola sen upp ett bad, sänk ner din rena fina lekamen och häll sen ner örtsaltet

eftersom du innan badet slagit av telefonen, satt på eventuell favoritmusik är det nu tid för en stunds hejdlös njutning

– nöjd nåjd

dan efter dan före dan

inte mycket till dag, egentligen, det blir afton vid tre, denna 24 december 2011 – med  Venus väster och Jupiter i öster, vandrar vi en mil i en magisk stad

solnedgång från centralbron

passerar båtarna på norr mälarstrand, ser in i en kajuta; kalle och hans vänner på teve, för andra gången i mitt liv tittar jag inte, förra gången var 1978, inser att jag inte bryr mig men tomten – en vintersaga på svt om några timmar är i en klass för sig

det är ganska mycket bilar ute men det sitter bara en person i varje bil – kanske eftersläntare som ska sluta upp för julfirande nånstans

ser förvånansvärt många ensamma män på promenad, det brukar annars mest vara kvinnor vi möter när vi är ute och traskar, kryssar mellan en massa fotograferande asiatiska turister, några cyklister passerar och en rullskidåkare, som får en rejäl julskällning av Sputnik och Kotte, förstås

förbluffad lyssnar jag på fågelkvitter, ler och minns att jag ska hänga ut lite talgbollar

lite senare dejt på lokal, vi hedningar som inte firar denna kristna högtid, eller kanske inte har jul med barnen, eller inte orkar någon norénsk släktsoppa – oavsett anledning, blir det lika vänligt och varmt som vilken lördag som helst

men först en julmust och några mandariner till

– god julefrid på sig!

dan före dan

i lappkäringens kök är vi väldigt tillbakalutade inför årets största spenderarhelg – vi är så nöjda med ett smarrigt ben och ett par doftande apelsiner

men jag ska erkänna att jag shoppat lite, sände ett par spisar till dem som inga har – andra fiffiga gåvor i sann julanda är getter, marlariatabletter, bikupor, cyklar och den ruggigt coola klappen läkarväska till barfotadoktor i Bangladesh

fast mest av allt önskar jag att snedfördelningen av jordens resurser rätas upp, en fjuttig tiondel kan inte få äga nittio procent av allt – så jävla enkelt är det – hur vi ska göra för att komma till rätta med detta skamliga missförhållande vet jag inte, men ett steg på vägen är att du och jag tänker efter varsch vi lägger våra surt förvärvade slantar när vi shoppar inför kommande helg – köp av rätt producent och schyrre anledning

god jul, lite förnöjsamhet, värmande glögg och vänskap tillönskas från

– lapparna Lindström

tre år

Vi firar Runa Sputniks födelsedag. Hon fyller tre år och för vart och ett av dem har hennes ägare åldrats tio. 

Ska villigt erkänna att jag ångrar att jag åtog mig ett hundliv. Råder alla att tänka både en och två gånger innan vovve införskaffas. Lägger ut en bild från den tid hon var bjäbbig och skojig, innan hon började överdöda hundar som av någon anledning misshagar henne, stjäla vantar och skrämma barn. Åppservera den rosa bilringen, men låt dig inte luras...

Runa Sputnik, cirka tio veckor.

en bock ingen tänder på

traditioner – det kryllar av dem den här årstiden, den med halmbocken som huvudfigur uppstod i en källarlokal på centralt belägen gymnasieskola

lillbruse, för hushållsbruk

det torde vara sissådär hundra år sedan, men så vitt jag minns söp sig naturvetenskapliga föreningen* i stämning inför kommande julhelger, och byggde sig en varje år en bock – glöggfryntliga skred studenterna sedan mot slottstorget, där de placerade sin fina, om än något tufsiga, höhög

och i god juleanda ville naturligtvis en rivaliserande gymnasieskola bidra till firandet och brände ner den så fort de fick chansen och så skulle det gått till i långeliga tider om inte...

nu har gävles köpmän annekterat slottstorget för sin egen julebock och tack vare att sveriges (fd) chicago fortfarande lever upp till det gamla öknamnet står halmskapelsen i ljusan låga åtminstone vartannat år och metropolen gävle syns i nationell och internationell media

min åsikt, längeleveåsiktsfriheten, är att bocken gott kan flamma stolt nånstans mellan lucia och julafton

vill köpmännen inte det, får de väl ställa typ strauss-kahn i halm på slottstorget – en bock som ingen tänder på

– ljushuvudet

*) håll i minnet att denna historia har sin upprinnelse i min barndom (Krita) och att detaljerna kanske bleknat något