21 dec. 2010

kära liselott

-->
Kära Liselott


åldras, är det nödvändigt

en kärv djävla dag sitter jag i finska kaaresuvanto, sameföreningen har bjudit på renköttsoppa, indianernas farfarstrumma får hela huset att vibrera av tacksägelse och i en enda livslång sekund inser jag vidden av mitt etniska arv – jokken, skogen, fjället, norrskenet, renkött på gakku och kokkaffe, varför jag aldrig glömt sagan om Sampo Lappelill, att det inte var finska mormor svor på

åldras, det kan nog vara nödvändigt


slår efter många år upp boken och läser sagen igen – Sampo flyr så snön yr, med troll och sattyg i hälarna – det var på håret men han räddade sig in genom dörren ...vänder blad...  in genom dörren – vafff... va i hela helvetet? monumental långnäsa! bläddrar tillbaka, läser om från början, jodå mycke riktigt – där står han, prästen, och breder faderligt ut armarna för att ta emot och rädda den stackars Sampo till den rätta tron

åldras, är det verkligen nödvändigt


hör storlommen, river några blad till ur sagoboken och lägger på elden, konstaterar att det snart är tjugofem år sen jag gick ur kyrkan – elden flammar upp och förtär teckningar på norrsken och snö, känner hettan, jojkar den

åldras, det är verkligen, verkligen nödvändigt

LappeLi

27 jan. 2010

SJs plågsamma djurtransporter, del 1

Vid åtta på morgonen den 26 januari 2010, på perrongen på Vindelns jvstn, föll orden "kliv på annars blir du kvar här!". Konduktören börjar skrika trettio meter ifrån oss och gapar oavbrutet hela vägen fram till mig och den då något uppjagade lapploppan.

Sammanhanget: SJ är försenat och min hund får inte någon kisspaus.

När är nästa paus? frågar jag. Det blir ingen, vi är försenade, gå in nu om du ska med! Du behöver inte hota, replikerar jag och går in, men hunden måste få kissa hon har inte varit ut på drygt åtta timmar.

När konduktören sen kommer till kupén för att rädda stumparna, slutar det med att jag ber honom gå för jag inte tänker ge med mig. Då har han redan hunnit skuldbelägga mig för att jag utsätter min hund för resan (med SJ?), och inte bryr mig om mina medpassagerare som kommer att missa alla anslutningar. 

Fakta: SJs tåg 20.42 fr Sthlm till Kiruna (beräkn ank 13.54), blev en timma försenade redan i Gävle för att man väntade in tåget från Göteborg. I Vännäs bestämmer man sig för att slopa avstickaren till Umeå och fortsätta direkt norrut och tar in kanske en halvtimma på det, vilket gör att förseningen är ca 20 minuter när vi står där på perrongen.  Jag och Sputnik, 13 månader, stod två meter från tåget, hade varit ute i cirka en minut när vi under hot om aktersegling, tvingas in utan att hon fått kissa.

Nu börjar en brevväxling med SJs "kundtjänst" som ska visa sig i det närmaste oändlig. Fler inlägg kommer.