hundra kilometer till mål

en tredjedel av cyklisterna och löplappen

så kom då fredag första juli och klockan arton är det dags för start – det är hundra kilometer till mål

jag förhåller mig till det här som jag förhåller mig till allt annat i livet väl förberedd och ett steg i taget, mat i massor och ett vackert entourage (nå, förberedelserna var det faktiskt lite si och så med den här gången med bilhaveri och förseningar)

ett lätt duggregn kändes som fjärilskyssar där vi stod i Adak, startskottet gick och i väg drog vi alla fyrtio i min startgrupp

jahaja, första backen gick ju som en dans – undras om jag ska må småtjyvens hela vägen eller om jag kan springa bort det

de två andra i cykelentouraget hade åkt och hämtat lånecykel hos exmorbror Oskarsson, och räknade med att hinna i kapp mig efter en mil – det räknade inte jag med, och jag hade ju naturligtvis rätt